Markleys feberhjärna: Over the Hill
Denna publicering lämnas in under:
Hemsida höjdpunkter,
Intervjuer såväl som kolumner,
Produktutvärderingar
Wayne Markley
av Wayne Markley
Joe Hill är snabbt en av de allra bästa författarna till serier idag. Han avstår från att göra mycket, men det han har gjort är nästan alltid toppklass. Hans meritlista fortsätter att växa med varje ny serie han gör. Medan han komponerar i ett antal genrer, är skräck vad han förstås för. Nyligen introducerade DC Comics en ny rad böcker som heter Hill Home Comics. (Ursprungligen organiserad för att kallas Vertigo Fall, sedan Joe Hill’s Vertigo Fall, sedan, med avbokningen av Vertigo, Line You Got Hill Home Comics.) Hittills finns det fyra titlar i raden med böcker såväl som alla är sex problem Mini serier. Jag tror att detta är fantastiskt eftersom skräck är svårt att dra i lång typ såväl som när varje serie är begränsad till sex nummer, det gör varje serie till en säkert berättelse. Jag har verkligen haft glädje av dessa fyra serier hittills, liksom jag ser fram emot varje ny fråga. Eftersom det finns så få skräckkomiker i dag är dessa böcker en stor förändring. Observera dock att det här inte är skräck som på 1950 -talets skräckkomiker eller E.C. -serierna. Dessa är alla skräck utvecklade på spänning såväl som de okända snarare än varelserna på natten eller de odöda, eller till och med de nästan sanna brottsaspekterna som många av E.C. -berättelserna hade. Jag kommer också att kort gå över Joe Hills nyaste bok för IDW, en brottshistoria om en stand-up-komiker, som också är mycket, extremt bra.
Korgfulla huvuden nr 3
Basketful of Heads var den allra första boken från den här nya raden att ta reda på. Det är skriven av Joe Hill samt ritad av Leomacs med omslagen Reiko Murakami. Hittills har detta varit min föredragna av denna rad böcker eftersom det är en så härlig blandning av sanningsbaserad spänning och absurditet. Precis som alla Joe Hill’s Comics (och hans prosahistorier för den delen) kan han kommunicera och utveckla en hel värld där berättelserna tar plats så att du verkligen får en känsla av att platserna såväl som de udda händelserna kan verkligen hända. Ibland kan detta ge en trög öppning när han beskriver världen runt karaktärerna i berättelsen men det är inte situationen här. Den grundläggande historien ligger i en liten stad i Maine 1983. Där tillfredsställer vi en liten stads vice sheriff, som är extremt ung och försöker spänna sin flickvän. Snabbt i det allra första problemet ser vi användningen av en vintage viking -yxa orsakar ett antal mord och halshuggningar. Men tyvärr, halshuggning indikerar inte döden eftersom huvuden (ja, en hittills) fortfarande kan prata och tänka. Detta leder till en bläddring för hämnd med ett talande huvud i en korg samt en extremt blodig väg av kroppar. De allra första fyra problemen med dessa sex (eller kanske sju, jag har sett det tillhandahållet som båda) problemserier har släppts hittills såväl som jag verkligen har haft glädje av dem. Den läser som om du njuter av en Wes Craven -film. Du kan inte vända dig trots att du är livrädd för vad som kommer nästa. Historien är också mörk såväl som, liksom precis som alla Hill’s böcker, förväntat, så att det håller dig engagerad medan du inte blir så väl fastig med sidhistorier eller röda utfrågningar. Precis som mycket av Hill’s arbete finns det en touch här såväl som för humor, tyvärr svart humor ibland, vilket gör den här historien mycket roligare. Alla sex (?) Problem är arrangerade att samlas in i en inbunden samling i höst, men jag kan inte vänta på varje månatligt problem eftersom det hittills inte finns någon metod som jag kan ha förväntat mig de anvisningar det har gått det. En utmärkt läsning.
Dollhouse -hushållet nr 2
Den andra titeln som släpps kallas Dollhouse -familjen. Detta Six Problem Miniseries krediteras som skriven av Mike Carey samt Joe Hill, men jag misstänker att det är Hill’s Plot och Careys dialog. Det ritas av Careys långa kollaboratör Peter Gross. I London 1990 -talet är detta berättelsen om Alice, en sex år gammal kvinna vars döende utmärkt moster ger henne den bästa gåvan, ett gigantiskt 1800 -talsdocka hem totalt med ett hushåll med dockor. Det är något som Alice alltid ville ha. När berättelsen fortskrider upptäcker vi att Alice kan “gå med” Doll Home -hushållet som är äkta såväl som att leva ett “normalt” liv i detta dockhus. Eller så verkar det. Under programmet för de allra tre första problemen ser vi Alice växa upp och exakt hur dockhuset påverkar hennes dotter. En extremt annorlunda känsla såväl som checkade ut än korgfulla huvuden på grund av inställningarna såväl som typen av berättelse, men det är lika konstigt och nästan lika roligt. Jag kan inte vänta med att se vart den här historien går, men jag misstänker att den inte kan vara bra.
De låga, låga skogen #1
Den tredje boken att ta reda på från Hill Home ComicS är de låga, låga skogen. Denna bok är skriven av Carmen Maria Machado (och krediteras som samskrivna av Joe Hill) samt illustrerad av Dani samt Dan McDaid. Detta är min minst föredragna för de fyra böckerna från Hill Home Comics hittills, även om det fortfarande är bra. Det håller inte mitt intresse eller fascinerar mig så mycket som de tre andra titlarna gör. Historien bakom detta handlar om två tonåringförlorare, EL såväl som Octavia, som står upp i en filmteater utan några minnen från de senaste timmarna av deras liv i staden där de bor. Nu är staden, Shudder-to-Think, PA, lika mycket en del av historien som El såväl som Octavia (som är typisk är Joe Hill Stories). Shudder-to-Think är en gammal kolmineringsstad som har sett mycket bättre dagar med gruvorna länge stängda (men ändå massor av bränder som brinner i dem), liksom de omgivande skogen fulla av udda såväl som konstiga critters. Jag får inte vara lika extremt på den här serien eftersom bara två problem är ute så långt som det bara är en tredjedel in i berättelsen, så den kan vända och verkligen få tag på mig, men de fyra böckerna den har haft den svagaste öppningen.
Daphne Byrne #1
Den fjärde, såväl som nyaste, bok från Hill Home Comics heter Daphne Byrne såväl som den är skriven av Laura Marks (och Joe Hill krediteras som medförfattare) med konst av det utmärkta (och han är verkligen bra här) Kelley Jones. Detta är när en sex problemminiseries återigen såväl som bara det allra första problemet är ute hittills. Men det var en utmärkt allra första nummer. Det ligger i slutet av 1800 -talet i New York där en 14 -årig kvinna med namnet Daphnes pappa just har dött. Hennes mamma är överväldigad av förtvivlan och vänder sig till medier som försäkring hävdar att de kan komma i kontakt med sin sena far. Detta är naturligtvis Hokum, men Daphne försöker ändå få sin mamma bort från dessa gamar. Men medan hon försöker göra detta, upptäcker hon något mycket mer olycksbådande i sin egen kropp, något som kallas “bror”, liksom det är inte en stor sak. För en allra första nummer är jag verkligen som den här boken. Återigen är det inget som de tre andra böckerna när det gäller att ställa in eller till och med känna, liksom det är positivt. Alla fyra böcker är skräckhistorier, dock på olika sätt. Jag njöt verkligen av det allra första problemet såväl som jag ser fram emot de kommande fem.
I alla Joe Hill-böckerna finns en backup-berättelse som varierar från 2-4 sidor och kallas Sea Dogs. Dessa berättelser sprids över varje Hill Home -komiker, med ett kapitel i varje komiker i följd. Det vill säga, kapitel ett av Sea Dogs var i korgen med huvuden nr 1, kapitel två var i korgen av huvuden nr 2, kapitel tre var i Dollhouse Hushåll nr 1, etc. Så för att få hela Sea Dogs -berättelsen, Du måste få alla Hill Home Comics och checka ut dem i köpet av släpp. Jag har ingen fråga vid någon tidpunkt att hela historien kommer att samlas in, liksom att vara uppriktig i två till fyra sidor, skulle jag inte låta detta vara den valande aspekten om att få en bok eller inte. Sea Dogs är en pirathistoria med starka övernaturliga övertoner men för mig har det varit mycket svagare än de fyra blygitlarna.
Dying är enkel nr 3
Medan jag är på ämnet Joe Hill, skulle jag också vilja påpeka att han likaså har ytterligare fyra problem -serier som för närvarande kommer ut från IDW som heter Dying är enkelt. Det är skriven av Joe Hill samt ritad av Martin Simmons. Det handlar om Syd Holmes, en skam ex-cop vände standupkomiker. Tyvärr visar det sig att han inte är så bra på något av jobbet. Ändå är han inte så fattig att han måste dödas, även om någon försöker döda Syd. Detta är en extremt underhållande berättelse som berättas i en hårdkokad detektivstil med inslag av humor. Hittills är två av de fyra problemen ute så bra som jag verkligen har haft glädje av dem. En inbunden kollektion kommer också att vara ute i höst. Helt annorlunda från Hill Home Comics DC gör, men på samma sätt som bra.
Locke & Key
Om du inte kan bli tillräckligt med Joe Hill, eller är intresserad av det du har checkat ut här, har han också skrivit dessa serier, alla som erbjuds i samlingar. Locke och Key, S Lovecraftian Horror Story om ett hushåll i New England. Snart blir en TV -show. Kap, i det jag tror är en av hans finaste böcker, är ett extremt annat handtag superhjältegenren. Wraith är inte min föredragna berättelse om en barns njutning. Berättelser från Darkside, baserat på gammal tv -show, tillsammans med sin samarbetspartner på Locke och Key, Gabriel Rodriguez. Medan jag fick känslan av showen fungerade det inte så bra för mig. Förutom att det också finns några andra böcker som han skrev eller var anpassningar av hans berättelser. Nästan alla dessa kommer från IDW.
Plunge #1
Så detta är mina tankar om DC: s nya Hill Home Comics -linje. Hittills har det funnits fyra böcker såväl som alla fyra har varit extremt bra till utmärkt. Jag misstänker att det kommer att bli mycket mer längs linjen om detESE -böcker upptäcker framgång. (Redaktörens anmärkning: DC har uppmanat till de allra två första problemen med den nuvarande Hill Home Comics -titeln, Plunge av Hill samt konstnären Stuart Immonen.) Tillhandahöll exakt hur få skräckkomiker som finns där ute, jag skulle tro att dessa böcker fyller en behövs tomrum. Har du kollat in någon typ av dessa böcker än? Gillade du dem så mycket som jag har gjort? Tror du att de kommer att sluta så starkt som de har börjat? Jag skulle vilja veta. Jag kan nås på mfbway@aol.com eller på Facebook på Wayne Markley. Alla dessa tankar, åsikter och ord är mina såväl som mina ensamma och visar inte åsikter från Westfield -serier eller deras anställda. Som alltid…
Tack.